Idrott i skolan

Sättet på vilket idrott utövas i Sverige, särskilt av ungdomar, har förändrats genom historien. Under den period i vår historia då vi hade ett parallellskolsystem, det vill säga då folkskolan och läroverken existerade parallellt (vilket var mellan 1842 och 1972), var det till exempel vanligt med skolidrott. Skolidrotten skiljer sig från den idrott som utövas i skolan idag; skolidrotten var inte ett ämne, utan sport och idrott som utövades utanför skoltid, i särskilda skollag. Fenomenet är fortfarande vanligt i både high school och på universitet i USA, liksom i Japan, där de flesta elever är med i en skolklubb med aktiviteter efter skoltid. Det kan handla om allt från olika sporter till en trädgårdsklubb där eleverna sköter skolans växthus. I Sverige idag är det dock betydligt vanligare att ungdomar utövar idrott på fritiden i en idrottsförening som är fristående från skolsystemet. Undantaget är vissa idrottsgymnasier, där idrotten fortfarande är knuten till skolan.sport-684183_960_720

Långt innan skolidrotten på detta sätt blev separerad från skolsystemet fanns dock ämnet idrott och hälsa, som i vardagligt tal brukar kallas skolgymnastik eller helt enkelt bara gympa eller idrott. I Sverige har detta ämne varit en del av undervisningen sedan folkskolan infördes. Dess syfte är dels att eleverna ska få röra på sig, dels att de ska lära sig teoretiska aspekter av hälsa, som näringslära och riskerna med exempelvis rökning. En idrottslektion kan bestå av exempelvis bollspel, friidrott, dans, orientering, simning och traditionell gymnastik. I läroplanen finns vissa mål uppsatta som eleverna bör klara inom varje aktivitet för att uppnå ett visst betyg.

Att utöva idrott i skolan har visat sig ha positiva effekter på flera sätt för eleverna. Vid ett projekt bland skolungdomar i Malmö visade det sig till exempel att andelen behöriga till gymnasiet bland den grupp elever som utövade idrott dagligen under hela skoltiden ökade med 8 procent jämfört med den grupp som inte gjorde det. Man kunde också se att eleverna i den idrottande gruppen uttryckte att de trivdes bättre i skolan och upplevde färre konflikter. Självklart fanns också vissa hälsoeffekter, till exempel att de hade starkare skelett. Ämnet idrott och hälsa finns med andra ord i skolan av en anledning, och bör finnas kvar även när den organiserade idrotten har gått över till idrottsföreningar.

Leave a Reply